Att lära sig lära ut

Speciallärare


skrivet den 01 okt av Admin, klockan:08:33
Många av våra elever som idag går i skola behöver i vissa fall ett så kallat särskilt stöd och det gäller ända nerifrån lågstadiet, många av dessa lärare har någon form av speciallistutbuildning och då ofta en pedagogik som ska hjälpa alla utsatta elever. Denna form av undervisning används också ofta för de alla våra invandrare som vill lärs sig svenska och hur vi lever här för övrigt. Detta särkilda behov kopplas ofta till flera samtidigt och denna lärare jobbar oftast med lever i grupp där de sedan kan samarbeta och på så sätt lära sig på ett lite enklare sätt. Dessa speciallärare utför också speciella åtgärdsprogram om det behövs och uppföljningen för denna typ av elever blir också betydligt långsiktigare där man ser resultaten under en längre tid. Denna speciallärautbildning kan man bara söka om man redan har gått och klarat den vanliga lärarutbildningen.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

Att undervisa i svenska som andraspråk


skrivet den 30 sep av Admin, klockan:08:24
Som jag skrev tidigare så är det stor skillnad mellan att undervisa svenska elever i svenska och att undervisa elever med ett annat modersmål i svenska. Och att studera svenska eller svenska som andraspråk på en högskola eller universitet är två helt olika saker. Naturligtvis finns det likheter men skillnaderna är fler. Tyvärr har detta inte uppmärksammats tillräckligt mycket som det borde göras och tyvärr kan vi idag i de olika skolorna se att många som inte är behöriga i svenska som andraspråk undervisar elever i detta ämne. Det är synd och detta gör också att dessa elever drabbas på ett sätt som de inte förtjänar. De förtjänar behöriga lärare precis på samma sätt som de har rätt till behöriga lärare i till exempel matematik. Detta är dock nu under uppsikt och tack vara det nya som har kommit med att man ska ha lärarlegitimation så tror jag att detta kommer att ändras inom en snar framtid.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

Svenska som andraspråk


skrivet den 29 sep av Admin, klockan:08:23
Många som inte själva är pedagoger blandar ofta ihop ämnet svenska med svenska som andraspråk. Och nu syftar jag främst på ämnet som man studerar och läser på en högskola eller ett universitet. Jag har själv läst de båda ämnena och skillnaderna är stora dessa mellan dessa. Medan man då man läser svenska läser de grammatiska reglerna och kombinerar detta med att läsa och fördjupa sig de litterära delarna vilka är obligatoriska studerar man när man studerar svenska som andraspråk utöver detta även skillnader och likheter mellan svenska och andra språk vilket är en stor del av den utbildningen och en del som man inte kan klara sig utan. För det är ju så att om man ska undervisa i svenska till elever oavsett om det är barn eller vuxna som har ett annat modersmål så är det mycket viktigt att man förstår skillnaden mellan deras modersmål och svenska för att kunna hjälpa de.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

Invandrarpedagogik


skrivet den 28 sep av Admin, klockan:08:22
En annan sak eller ett annat ämne rättare sagt som också har införts som en obligatorisk del på alla lärarutbildningar, oavsett vilket stadium man kommer att undervisa i är att alla numera måste studera en liten del invandrarpedagogik. Detta ämne kanske inte heter exakt likadant på de olika högskolorna eller universiteten men innehållet är detsamma. Många studenter är mycket tacksamma över att denna kurs har införts då all som studerar till lärare med stor sannolikhet kommer att ha minst en elev i varje klass med en annan etnisk bakgrund än svensk och därmed inte bara bakgrund utan även med ett annat språk än svenska som modersmål. Tack vare kurser som denna lär vi oss nu nyttan av ha fler språk än ett och hur vi kan använda detta för att stärka eleven i studiesituationer. Likaså har vi nu börjat förstå nyttan av att eleverna stärker sina kunskaper i sitt modersmål för att de ska bli bättre på svenska och så vidare.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

Specialpedagogik


skrivet den 27 sep av Admin, klockan:08:21
En annan stor skillnad i och med att den nya utbildningen infördes var att alla nu var tvungna att studera en termin specialpedagogik. Och det här tycker jag är en mycket viktig del och det är snarare konstigt att detta inte var ett måste förut. Även om man kan tycka att en termin inte är speciellt lång tid så är det ändå bättre att få lite av den kunskapen än ingenting alls. Vi har ju idag, tack och lov, börjat uppmärksamma de olika problemen som vi kan stöta på i skolan i form av till exempel dyslexi bara för att nämna något och även om vi inte blir specialpedagoger efter att ha läst en enda termin så kanske vi blir mer uppmärksamma på de olika delarna och kanske kan vi lättare och snabbare se vad just den eleven behöver och hänvisa honom till en specialpedagog så att han /hon snabbare får den hjälp de behöver.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

Sfi


skrivet den 26 sep av Admin, klockan:08:20
Sfi – står för svenska för invandrare. Det finns sfi-skolor lite varstans i landet och på sfi har man rätt att gå om man är över sexton år och om man har ett annat modersmål än svenska. Enligt skolverket finns än så länge tyvärr bara rekommendationer för vilka som kan undervisa på sfi. Rekommendationerna är att man ska ha en lärarutbildning. Detta är mycket märkligt eftersom det då innebär att alla som har en lärarutbildning, oavsett i vilket ämne har rätt att undervisa i svenska som andraspråk. Vidare står dock i rekommendationen att man rekommenderar att man ska ha 40p (enligt det gamla systemet räknat) i svenska som andraspråk. Men eftersom detta bara är en rekommendation innebär det alltså inte att det absolut är ett måste. Men detta kommer troligtvis att ändras snart och det måste det göras för det säger ju sig självt att vem som helst inte kan undervisa i ett språk om man inte har utbildat sig till det.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

Den första delen


skrivet den 25 sep av Admin, klockan:08:19
När jag studerade till lärare precis då den nya lärarutbildningen kom var det så att alla som studerade till pedagoger studerade i alla fall det första året tillsammans. Detta tyckte jag var mycket bra eftersom man då först och främst fick en chans att få en inblick i de olika områden som finns och man kunde då säkra sig om man verkligen hade valt rätt del som man ville arbeta med. Den andra delen som jag tyckte var mycket givande var att alla fick en chans att delta i de andras delar. Det vill säga att jag som ville arbeta som gymnasielärare fick en del av till exempel (nu pratar jag om de som valt ämnet svenska som sin inriktning) läs- och skrivinlärning och de som ville arbeta med barn i yngre åldrar fick en liten del av till exempel grammatiken. Detta tycker jag är mycket positivt för även om det inte är så mycket man får av varandras delar så tycker jag att det är bra att man får en liten inblick i det i alla fall för man vet inte när man kan behöva den kunskapen.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

Andra skillnader


skrivet den 24 sep av Admin, klockan:08:18
Utöver ämneskombinationerna finns det till exempel andra saker som har blivit ändrade. Den stora skillnaden som är värd att nämna är de olika uppdelningarna som gjordes i och med att den nya lärarutbildningen infördes. Till skillnad från det gamla systemet då man studerade till förskolelärare, lågstadielärare, mellanstadielärare, högstadielärare samt gymnasielärare infördes nu helt andra nivåer. Allt med de olika stadierna togs bort. Inte bara att det togs bort ur programmen utan även från språkbruket i övrigt. De nya uppdelningarna var istället att man kunde studera till tidigare lärare vilket nu innebär att man undervisar barn från år noll till år (tidigare kallat årskurs) 6. Senare lärare innebär att man undervisar från år 4-9 och gymnasielärare är den delen som ser likadan ut nu som det gjorde då. Kritiken som har framförts rör bland annat den första delen då man undervisar barn från noll år och ända upp till tolv år. Det är ett stort område man ska täcka och frågan är om man verkligen hinner under sin utbildning att fördjupa sig i alla de olika delarna som krävs för att man ska vara lika kunnig på alla dessa områden.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

Svårigheter att hitta arbete


skrivet den 23 sep av Admin, klockan:08:17
Efter att man hade gått ut den nya lärarutbildningen kunde man däremot stöta på en del problem när man sökte arbete. Framför allt handlade det om att de som gick i pension till exempel, de hade studerat den gamla utbildningen, vilket innebar att de hade fasta ämneskombinationer och när deras tjänster lades ut så var det just de ämneskombinationerna man efterfrågade. Så till exempel om det var en lärare som hade undervisat i historia och religion var alltså den tjänsten ute och den som då ville söka hade inte just dessa två ämnen kombinerade. De hade kanske studerat historia och svenska och redan där var det lite svårt att komma in på arbetsmarknaden eftersom man naturligtvis i första hand tog de som hade just både historia och religion. Nu har det gått sex år sedan den nya utbildningen startade och nu börjar detta dock suddas ut lite men man kan fortfarande stöta på vissa tjänster som är svåra att tillsätta.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

Den ”nya” lärarutbildningen


skrivet den 22 sep av Admin, klockan:08:17
När jag slutade gymnasiet och ville fortsätta att utbilda mig vad det ett ganska självklart val jag gjorde när jag valde att jag skulle läsa till gymnasielärare. Samma år som jag sökte in på högskolan hade lärarutbildningen precis gjorts om och det fanns en del skillnader mellan det gamla och det nya systemet. Saker som både var positiva och negativa. Det positiva var att det nu på ett annat sätt var fritt att välja till exempel vilka ämnen man ville undervisa i. Tidigare var man ganska låst vid de olika ämneskombinationerna som redan var bestämda men nu hade man alltså möjlighet att fritt välja. Till exempel kan nämnas att om man tidigare ville undervisa i engelska så var man automatiskt tvungen att ha svenska också. Så är det alltså inte nu utan man kan läsa engelska kombinerat med till exempel matematik vilket naturligtvis är mycket bättre eftersom man nu verkligen väljer de ämnen som man själv är bra på.

Bli den första att värdera denna post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5